JA då var det dax igen. Idag hade vi ridlektion med Pernilla :) spännande.

Jag hade lektion efter Nero och det innebär trubbel. Hon började på en gång då Nero gick iväg, ville inte alls stanna med mig. Jag ledde henne först nått varv inne i paddocken innan jag satte upp på henne.

Då jag väl kom upp på henne började hon kasta missbelåtet med huvudet och trippade runt i skritten, hon bara väntade på startskottet till att få springa därifrån. Jag fick börja med att göra flera små volter huller om buller bara för att hon inte ska få möjligheten att göra nått annat. Ganska på en gång så började hon göra små bockhopp. Det var första gången för mig som jag varit med om det så det blev lite spännande. Hon fortsatte säkert i tio minuter med sina små fyrbenta hopp... Tur för mig att jag satt en rem runt hennes hals som jag kan hålla mig i för att få ett extra stöd  balansen, väldigt bra annars hade jag legat på backen nu fastsmetad i leran...

Pernilla påminnde mig hela tiden om att sitta ner i sadeln, rak i ryggen, ner med skänkel o.s.v tur det för annars hade det inte alls funkat.

Tillslut så lugnade hon faktiskt ner sig och vi kunde börja med övningarna. Efter en stund då vi skulle börja trava så blev hon påmind om att hon var själv med oss, för Pongo gnäggade efter henne, så igång med bockhoppen igen...

Men hon lugnade ner sig så att vi kunde ha lektionen klart.

Pernilla sa efter lektionen att hon trodde nästan att jag skulle hoppa av där, men där hade hon fel   Man är lite dumtjurig ibland. Hon tyckte att jag gjorde det bra iaf :)

Ja känslan efteråt var ju ganska skön och stor lättnad... Nu klarar jag ALLT ... eller hur...