Som jag har väntat på denna tur.

Allt har bara varit upp och ner nu i över två veckor så jag har inte alls hunnit med min goa vän Smira :( Hon har fått lite semester.

Men ikväll så kom Kattis och red Smira så tog jag Nero, kännde att jag behövde få sitta på en trygg gammal kompis idag då vi red ut för mitt huvud skulle inte klara nån konflikt idag utan att jag skulle bli irriterad på henne, och det hade blivit såååå fel.

Smira var lugn trots att hon har fått stått dessa dagar.  Kattis sa att det kändes som om att det var nära bocksprång mellanåt, inte av irritation utan av glädje att få springa iväg *L* men det kom aldrig.

Vi hade även följeslag av E på lilla Monsun men det vände efter ett tag. Hon har blivit såå duktig att rida E, hon både galopperar och hoppar med sina hästar :) Så kul att se.

E längtar tills den dagen då hon kan sitta på Smira och rida henne *L*

Vi red i skogen först, jag höll mig till stigen men Kattis krånglade sig in bland träden, Nero hade svårt att hålla koll på dom då så han ville vända hela tiden och jäklar så stark han kan vara då han vill nått.

Efter skogen så red vi efter en grusväg och en bit fram så blir det som en vändplan och där låg det ett tjockt lager med flis som Smira tyckte såg lite läskigt ut och det hade blivit som ett djupt spår i flisen som var väldigt farligt att gå över.

 Så där fick Kattis allt övertala henne att gå över. Jag fick visa med Nero att det inte alls var nå farligt så då kunde även hon gå över.

Vi vände av mot en avstickare som var hur fin som helst att rida på, men den tog slut alldeles för fort, men det fortsatte en stig in där så vi fortsatte på den, vi kom fram till ett dike som de vägrade gå över, Nero tvärvägrade men jag manade på och han stack iväg mot träden så det var bara att hålla i sig *L* Smira stod kvar som ett fån och totalvägrade så Kattis fick hoppa av, sen fortsatte vi 20 m in och där smalnade det av ännu mer och det bar iväg in i skogen och uppför. Mörkret började falla så vi red tillbaka. Den här gången gick det bättre att passera diket.

Då vi kom ut igen på vägen så fortsatte vi upp mot en brant backe så vi klättrade den för det behöver verkligen Smira och hon koncentrerade sig verkligen på det.

På vägen hem så hann det bli ganska mörkt, eller ett sånt där mörker som är svårt att se i, s.k skymning kanske :s

Men det var en härlig kvällstur och hur fint väder som helst.

Jag hörde att en del jaktlag fick vila under dagen för det var så varmt för hundarna att springa, både idag och igår.

Mitt under dagen så var det 23 grader varmt, kanonväder.

Nä nu är det godnatt så att jag orkar kliva upp i morgon och få iväg äldsta pojken till skolan och sen ta hand om minstingen som är sjuk. Han har varit tokförkyld i en vecka idag så då skulle jag åka till Vårdcentralen för att få ett intyg till försäkringskassa men då visade det sig att han fått öroninlfammation oxå. Jag som tyckte att han var bättre idag och bara behövde en dag till för att vila sig... Men nu blev det en 5 dagars pencilinkur istället.